Supersized
Läste något intressant härom dagen...
Ett amerikanskt forskarpar har tittat lite närmare på avbildningar av Jesu sista måltid med sina lärjungar från 1000 talet och fram till 2000 talet.
Kanske är det världens mest avbildade mål mat?
52 målningar har studerats av bröderna varav den ene är framstående specialist på ätbeteenden och den andre är religionsvetare inriktad på nya testamentet.
Det som var intressant var att på tusen år så har Jesus och lärjungarnas portioner blivit större...och större...och större...huvudrätten har ökat i omfång med i snitt 69%, brödet har växt med 23% och tallrikarna har blivit 65% större.
Innehållet i maten har blivit mer och mer...i bibeln nämns endast bröd och vin men i målningarna har ofta vinet plockats bort och konstnärerna har genom åren istället valt att servera både lamm, fisk, ål och fläsk.
Studien har gjorts med hjälp av CAD-CAM teknik, ett dataprogram som gör det möjligt att bestämma storlekar i målningar som målats med perspektiv. Som referens för att kunna bestämma storleken på maten har lärjungarnas och Jesu huvud fått fungera som referens.
Det är något med oss och mat...
Vi har ibland ett komplicerat förhållande till det som ska bygga upp våra muskler och skelett, eller som ett barn sa en gång...muskulettet! Underbart namn! Allt i ett liksom:-)...det barnet är nu 1,90 lång...har flickvän och mörk röst...hur gick det till???
Vi har ibland ett komplicerat förhållande till det som ska livnära oss, ge oss hälsa, energi, kraft och ser till att våra magar och kroppar fungerar.
Vart vi än vänder oss översköljs vi med tips...ät det här men inte det där.
För mycket salt...för lite salt...
Sockra...nej sockra inte...
Mjöl är inte bra...eller visst mjöl kanske är bra...eller inte...
Ät som en stenåldersmänniska eller ät som en vilde eller ät som en dåre eller ät som en människa...
Större och större och större...
Frosseri är en av de sju dödssynderna. Syndens färg är orange och straffet i helvetet är att ära paddor och ormar...
Jag tror mig tro att det är vi i västerlandet som ägnar oss åt att komplicera matfrågan i våra liv.
Ur många olika perspektiv. Ur ett helt annat perspektiv än att vi ska klara dagen...bli mätta...orka...
Maten som ångestladdare...
...vi vill så gärna leva rätt och riktigt. En del av oss iallafall. Att maten är schysst producerad är viktigt. Att det finns så lite gifter som möjligt är viktigt, iallafall för mig. Jag tänker mycker på det när jag lagar mat till framförallt mina barn. Jag vill verkligen ge dem det bästa. Men ibland är märkningen av maten en djungel att trassla sig igenom vid varje inköpstillfälle. Maten är numera rättvisemärkt om den producerats på ett schysst sätt, den är kravmärkt om den är framtagen utan att skada naturen, den är Svenskt Sigillmärkt och den är nyckelhålsmärkt...den ska helst inte ha åkt långt, djuren ska helst inte ha bott trångt, den ska helst inte innehålla glutamat...phu
Lurad lurad lättlurad...
Mat har alltid varit en rättvisefråga men vi blir mer och mer medvetna också om hur maten producers.
Visst blir vi lurade, om och om igen, för det kommer nog tyvärr alltid att finnas människor som har ett egenintresse av att utnyttja symbolerna och märkningen och sedan strunta i att leva upp till kraven. De fallen hamnar ofta i medieran också och då kan det vara nära till hands att ge upp.
Ingen idé att bry sig, det är bara bluff alltihop.
Det finns också oändligt med myter som människor sprider kring KRAV och FAIRTRADE. Mjölkbilen tankar ändå in all mjölk i samma tank...ekologiskt mjölk i en salig blandning med vanlig mjölk.
Ingen idé att bry sig, det är bara bluff alltihop.
Men det får ju inte gå till överdrift.
Maten kan ju inte bli en ångestladdare i livet.
Rätt för kroppen. Rätt för rättvisan. Rätt för naturen. Rätt för själen. Rätt för samvetet....
...jag får väl göra det lilla jag kan. En droppe i havet är ju iallafall en droppe;-)
Vad är viktigt??
Titta på bilden en gång till...
det finns någonting som inte har förändrats på tusen år...
Gemenskapen.
Att äta tillsammans.
Tillsammans med människor vi tycker om.
Tillsammans med människor som berikar våra liv.
Hur ofta är inte maten central när vi träffas?
...och då är inte maten det viktiga...
Ett amerikanskt forskarpar har tittat lite närmare på avbildningar av Jesu sista måltid med sina lärjungar från 1000 talet och fram till 2000 talet.
Kanske är det världens mest avbildade mål mat?
52 målningar har studerats av bröderna varav den ene är framstående specialist på ätbeteenden och den andre är religionsvetare inriktad på nya testamentet.
Det som var intressant var att på tusen år så har Jesus och lärjungarnas portioner blivit större...och större...och större...huvudrätten har ökat i omfång med i snitt 69%, brödet har växt med 23% och tallrikarna har blivit 65% större.
Innehållet i maten har blivit mer och mer...i bibeln nämns endast bröd och vin men i målningarna har ofta vinet plockats bort och konstnärerna har genom åren istället valt att servera både lamm, fisk, ål och fläsk.
Studien har gjorts med hjälp av CAD-CAM teknik, ett dataprogram som gör det möjligt att bestämma storlekar i målningar som målats med perspektiv. Som referens för att kunna bestämma storleken på maten har lärjungarnas och Jesu huvud fått fungera som referens.
Det är något med oss och mat...
Vi har ibland ett komplicerat förhållande till det som ska bygga upp våra muskler och skelett, eller som ett barn sa en gång...muskulettet! Underbart namn! Allt i ett liksom:-)...det barnet är nu 1,90 lång...har flickvän och mörk röst...hur gick det till???
Vi har ibland ett komplicerat förhållande till det som ska livnära oss, ge oss hälsa, energi, kraft och ser till att våra magar och kroppar fungerar.
Vart vi än vänder oss översköljs vi med tips...ät det här men inte det där.
För mycket salt...för lite salt...
Sockra...nej sockra inte...
Mjöl är inte bra...eller visst mjöl kanske är bra...eller inte...
Ät som en stenåldersmänniska eller ät som en vilde eller ät som en dåre eller ät som en människa...
Större och större och större...
Frosseri är en av de sju dödssynderna. Syndens färg är orange och straffet i helvetet är att ära paddor och ormar...
Jag tror mig tro att det är vi i västerlandet som ägnar oss åt att komplicera matfrågan i våra liv.
Ur många olika perspektiv. Ur ett helt annat perspektiv än att vi ska klara dagen...bli mätta...orka...
Kanske för att vi har för mycket? Av maten.
Kanske för att vi har för lite? Av ett sunt förhållande till vår skapelse.
Kanske för att vi har för mycket? Av girighet.
Kanske för att vi har för lite? Av generositet.
Kanske för att vi har för lite? Av ett sunt förhållande till vår skapelse.
Kanske för att vi har för mycket? Av girighet.
Kanske för att vi har för lite? Av generositet.
Maten som ångestladdare...
...vi vill så gärna leva rätt och riktigt. En del av oss iallafall. Att maten är schysst producerad är viktigt. Att det finns så lite gifter som möjligt är viktigt, iallafall för mig. Jag tänker mycker på det när jag lagar mat till framförallt mina barn. Jag vill verkligen ge dem det bästa. Men ibland är märkningen av maten en djungel att trassla sig igenom vid varje inköpstillfälle. Maten är numera rättvisemärkt om den producerats på ett schysst sätt, den är kravmärkt om den är framtagen utan att skada naturen, den är Svenskt Sigillmärkt och den är nyckelhålsmärkt...den ska helst inte ha åkt långt, djuren ska helst inte ha bott trångt, den ska helst inte innehålla glutamat...phu
Lurad lurad lättlurad...
Mat har alltid varit en rättvisefråga men vi blir mer och mer medvetna också om hur maten producers.
Visst blir vi lurade, om och om igen, för det kommer nog tyvärr alltid att finnas människor som har ett egenintresse av att utnyttja symbolerna och märkningen och sedan strunta i att leva upp till kraven. De fallen hamnar ofta i medieran också och då kan det vara nära till hands att ge upp.
Ingen idé att bry sig, det är bara bluff alltihop.
Det finns också oändligt med myter som människor sprider kring KRAV och FAIRTRADE. Mjölkbilen tankar ändå in all mjölk i samma tank...ekologiskt mjölk i en salig blandning med vanlig mjölk.
Ingen idé att bry sig, det är bara bluff alltihop.
Men jag tror verkligen att det är idé att bry sig.
Jag tror att det är viktigt att våga hoppas på att världen kan bli lite rättvisare beroende på vilken honung jag plockar ner från hyllan i affären.
Jag vill våga hoppas tro att världen blir lite renare, ett lite bättre ställe för mina barn att ärva beroende av vad jag tar för mjölpåse.
Jag vill våga tro att min kropp mår lite bättre av vilken mjölk jag väljer att grädda pannkakorna av...
Jag tror att det är viktigt att våga hoppas på att världen kan bli lite rättvisare beroende på vilken honung jag plockar ner från hyllan i affären.
Jag vill våga hoppas tro att världen blir lite renare, ett lite bättre ställe för mina barn att ärva beroende av vad jag tar för mjölpåse.
Jag vill våga tro att min kropp mår lite bättre av vilken mjölk jag väljer att grädda pannkakorna av...
Men det får ju inte gå till överdrift.
Maten kan ju inte bli en ångestladdare i livet.
Rätt för kroppen. Rätt för rättvisan. Rätt för naturen. Rätt för själen. Rätt för samvetet....
...jag får väl göra det lilla jag kan. En droppe i havet är ju iallafall en droppe;-)
Vad är viktigt??
Titta på bilden en gång till...
det finns någonting som inte har förändrats på tusen år...
Gemenskapen.
Att äta tillsammans.
Tillsammans med människor vi tycker om.
Tillsammans med människor som berikar våra liv.
Hur ofta är inte maten central när vi träffas?
...och då är inte maten det viktiga...
Tack gode Gud för maten...
men mest av allt - tack för gemenskapen runt maten
För samtalen
För blickarna
För skratten
För värmen
För omsorgen
För generositeten
Vi sitter kvar vid bordet
Maten är sedan länge slut på tallrikarna men vi sitter kvar
Barnen med allt sitt spring i benen har hittat leken igen
och springer ut och in...stannar upp ibland för att se hur vi har det
Vi sitter kvar i lugnet
Vi pratar om hur det är att vara fyrtio
Vi pratar om hur det är när barnen har blivit så stora
Vi pratar om hur vi förhåller oss till sitt jobb
Vi pratar om hur livet går ihop och ibland inte går ihop
...
Tack gode Gud för maten
den nyttiga, livgivande, goda maten
men mest av allt...
tack för gemenskapen runt maten
men mest av allt - tack för gemenskapen runt maten
För samtalen
För blickarna
För skratten
För värmen
För omsorgen
För generositeten
Vi sitter kvar vid bordet
Maten är sedan länge slut på tallrikarna men vi sitter kvar
Barnen med allt sitt spring i benen har hittat leken igen
och springer ut och in...stannar upp ibland för att se hur vi har det
Vi sitter kvar i lugnet
Vi pratar om hur det är att vara fyrtio
Vi pratar om hur det är när barnen har blivit så stora
Vi pratar om hur vi förhåller oss till sitt jobb
Vi pratar om hur livet går ihop och ibland inte går ihop
...
Tack gode Gud för maten
den nyttiga, livgivande, goda maten
men mest av allt...
tack för gemenskapen runt maten
Kommentarer
Trackback
