Somewhere over the rainbow

En bitande kall vinterdag när solen bara orkar upp en bit på himmelen och ger oss av sitt bleka midvintersken upplever jag ett underbart fenomen som jag aldrig har sett förut.

Det har varit en lång och varm höst som har övergått i en mild vinter tills nu, och det gör att sjön inte har hunnit lägga sig ännu.

Jag pysslar i köket, håller mig helst inomhus i kylan, lägger in ved i kakelugnen och tittar ut över sjön.

Då får jag se den...

En magiskt vacker regnbåge som reser sig rakt upp ur vattnet och spikrakt rätt upp i himmelen.

I 25 graders kyla, en blek midvintersol tillsammans med vattenånga som håller på att bli till is.

Förunderligt och sällsamt.

Vackert och magiskt.

Så tacksam för att jag fick se och uppleva detta märkliga!






Bilden är hämtad från Garcya.us/blog


Där fanns alla färgerna...alla livets färger...det mörka och det ljusa...alla färger i min värld.

Blålila nyanser för alla drömmarna...för all längtan...väntan...för allt det som kanske blir...för allt hopp...för all min tro

Röda nyanser för all kärlek, all lust, all passion, all hetta som bor i kropp och själ.

Gula nyanser för alla guldkanter, alla solsken, alla vackra leenden och alla god ord.

Gröna nyanser för växandets växlingar i mitt liv och i min tro.

mörka skuggstråk för det som gör ont, för det som inte blev...för det som försvann...för det som slocknade...för  ord som inte borde blivit sagda...för växtvärk, tomhet...för mina stängda dörrar mot livets mitt...

...allt det som också hör livet till...


Silverglitter mitt i alla färger...en Gud som bor i allt...en sprakande Gud..ett Gudsprisma

Ett gigantiskt prisma som hjälper mig sätta perspektiv på saker och ting i mitt liv.

Som hjälper mig se andra dimensioner...andra skiftningar och andra färger.

Som hjälper mig vila i mina färger.

Som låter mig se så mycket mer.

Som låter mig uppleva så mycket mer.


En Gud som ger oss löftets båge...fast i det här fallet var det en pelare...en löftespelare

En löftespelare som förbinder himmel och jord i en evig gemenskap

En löftespelare som viskar i tysta vinternatten..."jodå...jag är med dig...alla dagar...alla nätter...tills din tid i den här tiden tar slut...sen blir jag kvar i dig i den eviga tiden"

Någonstans...högt ovanför regnbågen...finns ett land som jag bara hört talas om i barnets sång

Någonstans...högt ovanför regnbågen...är himlarna blå...och alla drömmar du vågar drömma...de blir verkligen sanna


Somewhere over the rainbow
Way up high,
There's a land that I heard of
Once in a lullaby.

Somewhere over the rainbow
Skies are blue,
And the dreams that you dare to dream
Really do come true.

 

Nu är det bitande kallt ute igen men nu har sjön dragit på sig sitt täcke av is så nu blir det inte någon magisk regnbåge för mig att se...

Nu finns bara här och nu i den magiska verklighetens land!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0