Surdegar

Guds rike är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl, till slut blir allting syrat. (Luk 13:21)

Så underligt att vi har kommit att använda det ordet, surdeg, som något negativt. En surdeg för oss är en konflikt som vi går och drar på, drar med oss in i framiden och inte blir av med. Ett problem och en belastning.

En surdeg som är så fascinerande!

Som bubblar och skjuder av liv, sitt alldeles egna liv ska tilläggas! Står där i hörnet i köket, växer, lever och doftar!

...och så blandar man i sitt mjöl, låter det stå ytterligare en tid så att surdegen får genomsyra all deg...och sedan blir det världens godaste, nyttigaste bröd. Min nya passion.

Tid tar det. Tålamod kräver det. Men så är det ju med det mesta i livet.

Tid tar det...tro tar tid. Att leva tar tid. Relationer tar tid att bygga upp. "Tid är liv. Och livet bor i hjärtat" som Momo säger i boken "Momo - eller kampan om tiden" skriven av Michael Ende. Har du inte läst den så gör det!

Det mesta i vårt liv behöver tålamod också. Tro behöver tålamod, vi behöver ha tålamod med varandra, våra olikheter och våra tillkortakommanden som människor. Tålamod med allt det som tar tid! Tålamod med livet!

Små enkla handlinger av godhet, små goda ord, ett vänligt leende, ett varmt ögonkast, en omfamning, ett uppmuntrande ord. Det kan vara en surdeg...en surdeg där jag kan blanda i mitt eget liv och så får det ordet, det ögonkastet, den värmen växa in i mitt liv och genomsyra allt det jag gör och är. Så att mitt liv blir levande, doftar gott och blir till nytta.

Guds rike är som en surdeg...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0