Hon kommer med ljuset
Det var en gång...så brukar de flesta sagor börja. Det här är en saga, blandad med verklighet. En legend...
Legenden om Lucia. Tjejen från Syrakusa på Sicilien som växte upp med sin mamma. Pappan dog när Lucia var liten.
Ett välbergat hem var det som Lucia föddes in i. Här fanns alla förutsättningar för ett bekvämt, tillbakalutat liv. Och nog kan man tänka sig att Lucias liv var ganska utstakat och förutsägbart. Inte av henne själv, men av hennes sammanhang, av traditionen som hon levde i. Av andra än hon själv. Hon skulle gifta sig såklart. Och leva det liv som var uttänkt.
Men se...det ville inte Lucia. Hon hade egna tankar om sitt liv och vad hon ville göra med det.
Hon hade en stark tro och var kristen vilket inte var tillåtet på den här tiden, i slutet av 200-talet. Konsekvenserna av hennes tro var att hon ville hjälpa de fattiga och leva ensam. Det var hennes tro som gav henne styrkan att ha en egen vilja, en egen inriktning för sitt liv, en egen väg.
Lucias namn kommer från "lux" - ljus. Därav den ljusa dräkt hon bär, alla ljusen hon omger sig med och hoppet hon kommer med i vintenatten. Inte bara i vintenatten kom Lucia med hopp och ljus...
De som var kristna i Syrakusa och inte tillhörde de välbergade fick gömma sig nere i mörka gångar under Syrakusas gator och torg. Här satt de, förmodligen både rädda och hungriga.
Lucia kom med mat åt dem och för att få med sig så mycket hon kunde satte hon ljusen på huvudet för att hitta fram i de mörka gångarna och för att kunna fylla båda sina händer med mat.
Lucia ville inte gifta sig. Men det fanns två män i hennes liv. En man blev så förälskad i hennes vackra ögon, för det sägs att Lucia hade de vackraste ögon man kan tänka sig.
(Nu får man ju innerligt hoppas att han blev förälskad i henne för att hon var en underbar människa också, med en vacker själ och ett gott hjärta...men legenden säger att det var ögonen han föll för...)
Det drev Lucia till att sticka ut sina ögon. Hon var ju fast besluten att inte gifta sig. Mannen förstod då hur mycket Lucias kristna tro betydde för henne och han började också tro. På bilden håller Lucia ett fat och på det ligger hennes ögon. Men Gud gav Lucia nya ögon...ännu vackrare!
Den andra mannen var inte lika ödmjuk. Han var lovad Lucia som brud och hade betalt sin hemgift. Den tog Lucia och gav bort till de fattiga och nobbade mannen som blev rasande arg. I sin ilska angav han Lucia för myndigheterna. Hon var ju kristen, vilket var förbjudet.
Nu skulle denna bångstyriga, egensinniga unga kvinna straffas.
Hon skulle tjäna på bordell, hon som inte ville gifta sig blev det bestämt. Men kärran som skulle ta henne dit gick inte att rubba. Aldrig så många oxar och starka karlar kunde få kärran att flytta sig.
Då skulle hon brännas på bål. Men lågorna vek undan.
Då hälldes kokande olja över henne. Men Lucia överlevde.
Då stack man svärdet i henne. Då dog Lucia. Det är det röda bandet runt hennes midja. Hennes blod.
En legend...sant eller uppdiktat. Saga, fantasi eller verklighet? Genom många hundra år har berättelsen tråcklat sig igenom tiden. Den har passerat många människor. Några har lagt till. Andra har dragit ifrån. Så är det med berättelser...
Men det är fortfarande en berättelse om mod. Om en ung kvinna som vågade bryta mönster. Som vågade gå sin egen väg.Hon gjord val som var oväntade och provocerande, men hon gjorde det för att hon trodde på en godare, bättre värld.
Det här är en berättelse om en kvinna som följde sitt hjärta. Som lyssnade inåt. En ung kvinna som hämtade kraft och styrka i sin tro. En tro som också fick konsekvenser i hennes liv och i hennes handlingar.
Mörkret, det onda, girighet och förrakt fick inte makt om henne.
I det mörka kommer hon med hopp. Hon kommer med ljuset...
